Fler och fler politiker gör det: skriver något i sociala medier som sätter dem under så mycket press att det skapas ett drev som de dras in i. Det är ett med ojämna mellanrum återkommande fenomen som vi har blivit ganska vana vid. Men det är också tillräckligt banalt för att vi i efterhand ska kunna utveckla en mycket kort handbok om hur drev uppstår och utvecklar sig och vad politiker faktiskt kan göra för att snabbt få stormen att avta. Det finns fyra olika faser i ett sociala mediadrev.
Innan du skriver uppdateringen
Innan du ska skriva din nästa uppdatering på sociala medier kan du ta lärdom av vad personer innan dig har skrivit eller gjort för att hamna i trubbel. Då hamnar du åtminstone i blåsväder för något originellt.
Det här ska du inte göra:

• Skriv inte när du har adrenalin i kroppen eller är onödigt aggressiv. Du kan tro att det är banalt, men flera politiker har hamnat i blåsväder för något de skrev i vredesmod.
• Låt bli att skriva något politiskt direkt efter terrorattentat eller dödsfall. Åsa Romson (MP) kan ha haft de bästa intentionerna, men svenskarna är helt enkelt inte redo att få reda på att det hotar ett klimatmöte när de är förskräckta över ett terrorattentat i Paris. Det kallas tajming.
• Lägg inte ut bilder från din iPhone utan anledning. Bara för att du kan ta bilder och lägga upp dem betyder det inte att du ska göra det. I värsta fall går det som för Lars Ohly (V) som fick med så mycket mer än sin nya tatuering på bilden.
• Var extra försiktig när du skriver om explosiva frågor, såsom jämlikhet, religion eller djurs rättigheter. Alla dessa ämnen är krutdurkar redo att explodera.

Du kan vara säker på att hamna i ett begynnande mediedrev om du gör en eller flera av misstagen här ovanför. Hur du hanterar mediedrevets första faser berättar jag mer om imorgon.