Nyligen avslutade Socialdemokraterna sina kommundagar i Örebro. Det är en kraftigt försvagad statsminister som försöker positionera sitt parti och sin regering genom att söka konfliktyta kring den svenska modellen. Lyckas Löfven sätta agendan så kommer den svenska modellen få stor betydelse framöver. Definieras dock inte den svenska modellen på nytt så riskerar kräftgången att bestå.
Regeringen har inte längre den så kallade Decemberöverenskommelsen att luta sig mot i riksdagen och opinionsundersökningarna har under det senaste året pekat på att alliansen är större än de rödgröna, även om Kristdemokraterna i många mätningar ligger under fyraprocentspärren.
Det stora problemet för såväl regeringspartierna som allianspartierna är att inget av de traditionella blocken har egen majoritet. Detta har partierna varit medvetna om länge, och under flera år hette elefanten i rummet Sverigedemokraterna. Numera är det elefanten alla talar om, vilket har tenderat att stärka SD i opinionen.
Regeringen trodde länge att opinionssiffrorna skulle vända eftersom Sverige går som tåget. De klassiska motorerna för opinionen – sysselsättningen och ekonomin – är starkare än i de flesta länder i västvärlden. Sysselsättningen ökar, arbetslösheten sjunker, tillväxten slår rekord och den offentliga ekonomin är alltjämt stark.
Men dessa motorer tycks inte vara lika viktiga för framgångar i väljaropinionen. Ett av de stora problemen med dagens politiska läge är att såväl Moderaterna som Socialdemokraterna har ledare som uppfattas som svaga och otydliga. Det återspeglar sig också i politiken som tenderar att bli ett slag om väljarna i mitten.
Det Socialdemokraterna är i stort behov av är att ta på sig ledartröjan i samhällsdebatten igen. Det är mot den bakgrunden vi ska se att Stefan Löfven och Socialdemokraterna nu börjat tala om den svenska modellen igen. Kommundagarna i Örebro blev ett slags avstamp för den svenska modellens kommunikativa återkomst.
Det finns flera skäl för Socialdemokraterna att söka konflikt genom den svenska modellen. Dels är den svenska modellen en kommunikativ fortsättning på det svenska folkhemmet, en av de mest effektiva politiska berättelserna i modern tid. Modellen signalerar svensk politisk tradition och en slags nationell sammanhållning. Något som särskiljer Sverige från andra länder. Att Socialdemokraterna lyfter den svenska modellen genom att kontrastera mot vissa borgerliga partier som sägs vilja urholka modellen är naturligtvis ett sätt att öka den politiska konfliktlinjen. En tydligare höger-vänster-dimension innebär också att fokus flyttas från Sverigedemokraterna samt migrations- och integrationspolitiken.
I sak är Socialdemokraternas budskap om den svenska modellen inte nytt. Berättelsen till väljarna är välkänd, även om flyktingkrisen utgör en delvis ny fond: de borgerliga partierna vill använda flyktingsituationen för att sänka lägstalönerna och försämra arbetsrätten. Som en ideologisk energiinjektion till socialdemokratiska partiaktivister kan det möjligen fungera men så länge den svenska modellen inte definieras på nytt finns en risk att socialdemokratins kräftgång i opinionen består. Stefan Löfven kommer att behöva sätta agendan betydligt tydligare än så.
Sandro Wennberg
Senior rådgivare och deltidsengagerad politiker för Socialdemokraterna i Värmdö