Här är tio frågor som du inte behöver ställa dig som besökare på Folkemødet.
1. Var ska du mingla ikväll?
Folkemødet är vad det heter – ett möte för folk. Det betyder rent konkret att alla är välkomna överallt. Festivalområdet är en enda lång mingelgata och besökarna kryssar mellan de öppna seminarietälten och scenerna som på vilken sommarfestival som helst.
2. Vems dag är det idag?
Alla partiledare talar på Folkemødet precis som i Almedalen, men här river man av tre partiledartal á 30 minuter om dagen under festivalens fyra dagar. Tilläggas bör att allsång är vanligt förekommande som stämningshöjare innan det är dags för tal.
3. Har du biljetter till DJ Battle?
Jo även Folkemødet har sitt eget politiska DJ Battle, men när vi förväntansfullt frågade om det finns biljetter till detta exklusiva VIP-tillfälle tittade man frågande på oss. Danskarnas motsvarighet arrangeras på en liten scen mitt på festivalområdet, där alla som vill, och det är absolut inte alla, får ställa sig och dansa när några mindre kända riksdagspolitiker väljer sina floorfillers.
4. Var kan jag få en kall öl?
Svar: överallt. Ingen överraskning kanske, men öl är lika viktigt här som rosé i Almedalen. Bara det att det här finns ett öltält var femte meter. Rosévinet däremot lyser med sin frånvaro. Sa vi att det var folkligt?
5. Vilka seminarier ska du på?
Folkemødet har 3000 registrerade seminarier i sitt program. Det är självklart en fördel om man har ett hum om vart man vill gå, men alla seminarier arrangeras i öppna tält. Det är mer regel än undantag att man kryssar in och ut mellan diskussionerna, än att man som i Almedalen sitter kvar på en stol längst in i ett överfullt rum och inser när diskussionen dragit igång att man hellre skulle vilja vara någon annanstans. Igår ramlade vi förbi Folktingets (Riksdagens) anspråkslösa tält där en panel bestående av talman Pia Kjersgaard (Dansk Folkeparti) och riksdagsledamöter från hela den politiska skalan, diskuterade politikernas roll och ansvar för det ökande politikerföraktet, en metadiskussion vars motsvarighet vi skulle vilja se mer av i Almedalen.
6. Får jag ställa en fråga?
Alla paneldiskussioner inkluderar en frågestund och när man i Almedalen ser tillfället som en chans att presentera sitt eget budskap och sin egen uppdragsgivare är publikfrågorna under Folkemødet faktiskt relevanta och ställda av nyfikna medborgare.
7. Vem är du?
Som svenskar är vi ju lite clueless på danska kändisar, men att vara kändis eller tjenis med alla är inte ett viktigt kriterium under Folkemødet. Eliten är givetvis på plats även här, men den genomsnittliga besökaren är faktiskt vem som helst. Det avspeglas inte minst av att den största andelen besökare kommer hit på helgen på sin fritid, och inte i tjänsten.
8. Var ska vi äta?
Över Folkemødet ligger grilloset som en behaglig matta. Allt från kulinariska upplevelser i danska kocklandslagets-tält till klassiska pölse eller fläsk med bröd. Maten intas med fördel på en klippa med utsikt över Öresund.
9. Var är säkerhetspolisen?
Polisen och säkerhetsvakter är närvarande även på Folkemødet men i betydligt mindre omfattning än i Almedalen. Vi kände doften av Morten Østergaards parfym (Radikale Venstres partiledare) när han spankulerade förbi oss utan vare sig journalister eller vakter i släptåg och vi såg statsministern Lars Løkke Rasmussen sitta på en bänk och klämma en burgare. Men då får man komma ihåg att det värsta danskarna varit med om när det gäller attacker mot förtroendevalda var när Pia Kjaersgaard blev spottad i ansiktet av en kvinna för ett par år sedan. Det är såklart avundsvärt men svårt för Sverige att vrida klockan tillbaka i det avseendet.
10. Var är svenskarna?
Som svensk PR-konsult är man givetvis nyfiken på om Folkemødet erbjuder några viktiga kontaktytor och affärsmöjligheter för svenska företag. Om du är eller funderar på att etablera dig på den danska marknaden är Folkemødet precis som Almedalen en ovärderlig plats. Alla viktiga samhällsaktörer, organisationer och företag finns representerade med egna tält och program. Men idag är det väldigt få om än några svenska företag, politiker eller företrädare på plats så möjligheterna för den som vill bryta ny mark är många.
Som du märker är det lätt att charmas av danskarnas välorganiserade och avslappnade tillställning, som man som relativt nybliven almedalsbesökare anar att den svenska motsvarigheten var en gång i tiden.
Att Folkemødet har en välskött infrastruktur med toaletter, öltält och matställen beror mycket på en strukturerad festivalarrangör med budget, personal och 200 frivilliga arbetare som arbetar 16-20 timmar om dagen i demokratins tjänst. För att Almedalen ska fortsätta vara relevant för beslutsfattare och media finns det mycket man kan och bör ta till sig för att göra veckan mer attraktiv för allmänheten. Ambitionen med nysatsningen på Järvafältet måste ha legat nånstans nära den danska folkfesten, även om den i år inte nådde den publiken man önskat.
Almedalen var visserligen först, men snart är det dags att tänka över om det inte finns ett och annat att lära av våra danska grannar.