Genom att dokumentera och utvärdera. Under en kris är det ett enormt högt tryck på nyckelfunktioner att ta snabba beslut, ta fram korrekta underlag och kommunicera. Man behöver inte vara proffs på krishantering för att förstå att detta ofta betyder långa arbetsdagar för de som är inblandade. Det kan beskrivas som att köra en sportbil fort genom tät skog. När krisen väl har ebbat ut och ska summeras är man både som person och organisation trött.
Det är ofta här det brister för många organisationer. Krisledningen packar ihop och de som har varit inblandade går hem för en välförtjänt vila. Men, som organisation måste man veta att efter vilan kommer bland det viktigaste som finns i en kris, att lära sig.
Dokumentera mera
En smart organisation följer gemensamt upp vad som hände, i stället för att låta enskilda anställda fundera på egen kammare. Och det är i denna situation som man tackar sig själv för att ha lyssnat på tjatet om att skapa en loggbok, spara material och dokumentera det som hände. Mitt i brinnande kris är det hektiskt och extra arbetsuppgifter känns totalt onödiga, men i efterhand är det just dokumentationen som bidrar till att organisationen växer. Vårt minne fungerar inte lika bra under stress och i retrospektiv är det svårt att återge vad man gjorde bra och vad man kunde gjort annorlunda.
Utöver att sätta igång en mediebevakning där man sparar alla artiklar, TV- och radioinslag så bör man ha en loggbok där någon ansvarar för att föra in händelser, tider och åtgärder, till exempel beslut och när de togs eller när man fick en viss information. Då kan man i efterhand lära sig om både tidsförloppet och hur man hanterade det – exempelvis ur perspektivet förfrågningar från media och hur man som organisation lyckades bemöta dessa.
En bra krisutvärdering omfattar även frågor som:

• Genomgång av loggboken, hur såg krisförloppet ut?
• När kom de första signalerna och hur agerade vi då?
• Hur blev den totala mediebilden?
• Hade vi kunnat korta krisförloppet? Hur?
• Hur väl mötte vi vår interna målsättning?
• Hur fungerade beslutsprocesser och krisorganisation?
• Hur fungerade det interna informationsflödet?
• Hur fungerade det interna arbetsflödet?
• Vad behöver vi förändra i verksamhet, organisation, beslutsprocesser och rutiner för att undvika liknande situationer framöver?
• Vad kan vi göra bättre till nästa gång?

Sen behöver vi inte påminna er om att vara snälla mot varandra. Stressen kan få oss alla att göra misstag, men att anklaga i efterhand gör ingen klokare. Fokusera istället på att identifiera vad som hände så att ni nästa gång kan göra annorlunda.
Detta var det fjärde och sista inlägget i vår bloggserie om kriskommunikation signerat Jonas Collet och Anna Engelbert. Behövs ett bollplank, en rådgivare eller en inventering av verksamheten? Tveka inte att kontakta oss. Kriskommunikation är vårt jobb.
Läs tidigare inlägg om kris här:
Swedbank föll i dubbla fällor när de sparkade Wolf (del 3)
Lär av Kommunal och Zlatan – förbered dig inför krisen (del 2)
Visdomen i Kommunals krishantering (del 1)