Då var det dags igen. En ny EU-lagstiftning har landat – och som vanligt kommer den med en förkortning som lika gärna kunde vara hämtad från en fiktiv underrättelsetjänst i en amerikansk actionfilm. Men både DMA (Digital Market Act) och DSA (Digital Services Act) är verklighet, och den 1 december i år trädde DSA-reglerna i kraft i Sverige. Men vad innebär detta i praktiken?

Vad är DSA och DMA egentligen?

Kort sagt är det ett stort steg mot ett säkrare, mer rättvist och transparent internet. DSA, eller EU:s förordning om digitala tjänster som den så fint heter på svenska, syftar till att skapa ansvarsfulla digitala miljöer inom EU. Tillsammans med sin systerlagstiftning, Digital Markets Act (DMA), bildar den grunden för EU:s ambitiösa reformer för den digitala marknaden. Den svenska EU-parlamentarikern, Arba Kokalari (som för övrigt var med och förhandlade fram det slutgiltiga lagförslaget) förklarade det väldigt bra när hon beskrev det som ”internets största reform på 20 år.”

Lagen berör i princip alla företag som erbjuder digitala tjänster inom EU, oavsett var de är baserade. För de allra största plattformarna – tänk Google, Facebook och Amazon – är kraven dock betydligt hårdare. EU har infört särskilda regler för plattformar som når minst 10 procent av Europas 450 miljoner konsumenter. Det innebär alltså att plattformar med över 45 miljoner månatliga aktiva användare i EU omfattas av de allra strängaste kraven.

Vad betyder det för konsumenter och företag? 

För konsumenter innebär DSA/DMA flera förbättringar, såsom att det på sikt kommer bli enklare att byta plattformar, bättre tjänster och förhoppningsvis lägre priser. Dessutom blir det svårare för plattformar att dölja sina algoritmer eller annonspraxis. Man kan se det som en väg mot mer kontroll för oss användare och mer öppen konkurrens.

För företag är det däremot en helt ny spelplan, med betydligt hårdare regler kring bland annat förenklade villkor, att motverka spridningen av olagliga varor, tjänster eller innehåll och en strikt nolltolerans mot riktade annonser till barn och tonåringar. Misslyckas man dessutom att följa reglerna kan böterna bli astronomiska – så mycket som upp till 6% av den globala årsomsättningen. Och för de stora techjättarna betyder det såklart miljardbelopp.

Hur påverkas vi i Sverige?

För svensk del handlar det mycket om att anpassa och implementera. DSA som nu trätt i kraft omfattar en mängd olika områden och hanterar frågor som innehållsmoderering, skydd av grundläggande rättigheter, produktsäkerhet samt minderårigas säkerhet. Myndigheter som till exempel Post- och telestyrelsen och Konsumentverket får större befogenheter att utreda regelefterlevnad, samla in data från digitala tjänster och övervaka innehållsmoderering. Plattformar måste också säkerställa rapporteringskanaler för olagligt innehåll och bli mer öppna kring sina algoritmer och hur man behandlar data. 

Det är en komplex förordning som innehåller krav som är nya för både tjänsteleverantörer och myndigheter i Europa. Lägg därpå till att reglerna kommer att behöva tillämpas i en sektor där teknologi, marknader och affärsmodeller fortsatt utvecklas blixtsnabbt, vilket innebär att regelefterlevnaden ständigt behöver anpassas. 

Hur det kommer att gå till i praktiken återstår att se. Men det är en spännande tid, minst sagt!

Text av Walter Westlund, konsult på Geelmuyden Kiese.