Att varenda start-up mellan Vallentuna och Rågsved pratar AI med stora dollartecken i ögonen beror på två saker. När maskininlärningssystemen tilldelas en uppgift krävs dels ingen närmare förklaring, utan systemen utvecklar sin prestation själv. Och systemen har en utmärkt inlärningsförmåga. Kortfattat betyder det att AI klarar av uppgifter människan inte kan.

Att Artificiell Intelligens beskrivs som vår tids mest betydelsefulla teknologi i Harvard Business Review (2017, Artificial Intelligence For Real), och jämförs med uppfinningar som ångmotorn och elektriciteten låter ju fantastiskt. Men att vi snart kanske inte längre är smartast på planeten väcker en del frågor hos till och med de mest tech-savy personerna i Sveriges näringsliv. Därför har jag listat tre framtidsspaningar forskare förutspår i och med AI:ns framväxt.

AI och människan i kooperativt samarbete
Det finns få exempel där AI faktiskt ersatt ett heltidsarbete, en process eller en affärsmodell. Picasso sa att ”datorer är värdelösa, de kan enbart ge dig svar”, vilket ger en ganska bra bild över hur AI fungerar idag. Därför hävdar Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee i Harvard Business Review att entreprenörer, innovatörer, forskare och kreatörer som kan se problem och möjligheter förblir viktiga för att sätta riktlinjer och utforska nya frågor. AI kommer inte att ersätta ledare, men ledare som implementerar AI på sina avdelningar kommer att ersätta de ledare som inte gör det.

Mänsklighetens slut är kommen
Anders Sandberg på Future of Humanity Institute vid Oxford University och Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers Tekniska Högskola listade AI som en av de 12 största hoten mot mänskligheten i DN den 2 september 2017. De menar att vi kan tappa kontrollen om vi inte längre är smartast på planeten.

Redan idag finns det ett par filosofiska och etiska dilemman som blivit tekniska problem. Som exempel använder Anders Sandberg och Olle Häggström spårvagnsproblemet. Det handlar om ifall det är etiskt riktigt att låta en förarlös skenande spårvagn köra över en person på ett spår för att hindra att den kör ihjäl fem personer på ett annat. Det är exempel som konstruktörer av förarlösa bilar idag behöver ta ställning till.

De flesta forskare är eniga om att många av dessa filosofiska tankar idag saknar vetenskapliga svar. Till exempel menar Nick Boström, professor i filosofi på Oxford University, och en av världens främsta AI-tänkare i sin bok Superintelligence (2014) att vi inte vet hur en superintelligent maskin kommer att bete sig. Kanske föredrar den en värld utan människor.

Robo Sapiens Sapiens
Men om nu AI inte skulle ta över vår planet, hur länge kan då mänskligheten fortsätta att existera? Enligt Anders Sandberg kan en slumpmässigt utvald däggdjursart räkna med att överleva i ungefär en miljon år. Dock menar han att människan inte är en normal art, och att vår förmåga att anpassa oss gör att vi kan leva betydligt längre. Det är inte helt orimligt att anta att vi med hjälp av teknik kan utvecklas till en ny art, och förändra och förbättra oss själva.

Kanske hade systrarna Wachowski svaret på frågan som de flesta framtidsforskare och tech-startups ställer sig när de skrev manus till The Matrix redan 1999. Och om vi ska tro dem vinner mänskligheten till slut. Så ska jag besöka Stockholm Tech Fest nästa år, ska det nog vara för att installera ett chip i armen och ta del i resan mot den förbättrade människan.

Hur påverkar då AI kommunikationsbranschen och de som arbetar inom den? Imorgon den 12 oktober klockan 08.00 håller GK ett frukostseminarium om ämnet. Talare är Bodil Sidén, kommunikationsansvarig på Uber, Ather Gattami, expert inom Artificiell Intelligens och maskininlärning och Simon Wallin, Head of Tech på GK. Håll utkik efter vår sammanfattning av seminariet imorgon!