Sedan Rousseau för över 250 år sedan beskrev samhällskontraktet har det stått klart att medborgare såväl som myndigheter och företag är bundna av ett socialt avtal. Ingen står ensam, och ingen klarar sig utan de andra. Samhället bygger på en symbios, och inte sina enskilda delar.  

I tider som dessa kommer den som bryter mot avtalet att få det tufft. Verksamheter som inte tar tillvara på sina kunder och medarbetare under covid-19 får direkt skämmas.  

Men att hålla sig till de övergripande delarna av kontraktet skyddar dig inte mot offentlig kritik från kunder eller samhället. Kontraktet har inte bara fått mer ljus på sig på sistone, det har också utökats.  

”Glöm inte att läsa det finstilta” är första lektionen i kontraktsskrivning. Ändå ser vi fler och fler verksamheter och organisationer som inte förstår nyanserna i samhällskontraktet. De glömmer helt enkelt att läsa det finstilta, och tror fortfarande att det räcker med att betala skatt eller genomföra ett tidsbegränsat hållbarhetsinitiativ för att vara en del av samhällssymbiosen. Det räcker inte längre.  

Men vad står det då i det finstilta?  

Först och främst så står det att du måste läsa om kontraktet varje år, varje månad och varje vecka. De krav som vi som samhälle ställer på företag förändras i supersonisk takt. Kön, identitet, etnisk tillhörighet, ojämlikhet och klimat är livliga debatter och vägen från att vara en debatt till att vara folkets krav på verksamheter är inte längre år utan dagar lång. Det är som att samhället har fått en armé bestående av Greta Thunbergs med olika agendor och raketmotorer på ryggen. Det är revolution, och inte den evolution vi är vana vid.  

Att det är inte längre enbart en grupp tonåringar på internet som är ”woke” – det är en alarmerande stor andel av befolkningen som både kan flytta marknadsandelar och röster om verksamheter och politiker inte lyssnar.  

Och det lyssnas inte. Inte tillräckligt bra, och inte i tillräckligt god tid.  

Verksamheter och ledare är helt enkelt inte snabba nog på att identifiera vad det är som händer runt omkring dem. I bästa fall beror det på tröghet i systemet, och i värsta fall är de helt i osynk med samhället. Och de blir straffade, vilket Hurtigruten, J.K. Rowling och Facebook samtliga lärt sig denna sommar.  

Om verksamheter och individer vill föregå samhällsutvecklingen och på så sätt kunna forma den så kräver det en grundlig omprövning av deras tankesätt. Verksamhetens intressenter är inte längre bara aktieägare. Verksamhetens företrädare är inte heller längre trevliga opinionsbildare i traditionella dagstidningar. Verksamheter är inte begränsade till politiker och tjänstemän.  

Dina intressenter är alla som kan ha en åsikt om något i samhället, som är i stånd att uttrycka den åsikten och som kan få anhängare för den. Dina intressenter är transsexuella, tonåringar, klimataktivister, boomers, internettroll och allt däremellan.  

Denna verklighet kräver en ny och djupare inblick i samhället som tar hänsyn till både parlament och gatuparlamentet. Och det kräver att du kan använda den insikten för att forma samhället istället för att låta den forma dig. För om du som verksamhet inte agerar i samhället, så kan du inte längre agera alls. Och om du inte följer det finstilta så följer du inte kontraktet.  

Och då upphävs allt.