Vi kan alla konstatera att cirkusen Super Bowl är mer än bara amerikansk fotboll. Det har blivit en amerikansk högtid, en folkfest. Man samlas, äter gott, dricker godare, och tittar på en fyra timmars sportshow. Eller är det en popshow? Eller kanske en reklamshow? Låt oss säga att det är ett sportpopreklamspektakel som hela världen bevakar på grund av grav FOMO. Vilken reklam var bäst och sämst? Lyckades Gaga utmaxa Bey? (Nja) Vem lyckades provocera vem? Kanske är det själva matchen vi är minst intresserade av, i alla fall utanför Amerikas gränser. (För ärligt talat, vad är amerikansk fotboll för en hittepå-sport egentligen?)
Mest intressant är kanske världens kollektiva jätteintresse för TV-reklamen under matchen. Det släpps teasers för reklamfilmerna veckor innan Super Bowl för att riktigt höja förväntningarna.
Årets Febreeze-reklam spelade på att reklampauser används till att gå på toaletten. Men faktum är att reklamen är lika mycket underhållning som resten av Super Bowl, och att det är något folk pratar om på sociala medier i veckor efter matchen. I år var kanske den första gången själva matchen var så pass intressant att reklampauserna faktiskt användes till att gå på toaletten, konstaterar The Verge. Trist på de ca fem miljoner dollar [valfritt varumärke] betalar för 30 sekunder.
Som konsulter är vi vana vid att kunder ofta vill nå målgruppen ’alla’. Vårt jobb är att skapa relevant kommunikation för en smalare målgrupp än just ’alla’, för siktar man för brett når man färre än om man håller hög relevans för en snävare grupp. Men frågan är om inte Super Bowl är lösningen på alla varumärken som har råd och vill nå just ALLA. Och därför är det inte konstigt att varumärken satsar på att skapa reklamfilmer i Hollywood-klass, komplett med stjärnregissörer (till exempel bröderna Cohen), stjärnskådisar (till exempel John Malkovich) eller popstjärnor (till exempel Justin Bieber). Med så stor publik är det också ett ypperligt tillfälle att ta ställning och formulera en åsikt, vilket 84 Lumber gjorde så stiligt med sin kortfilm om en mexikansk familj som försöker ta sig in i USA, men som stoppas av en mur vid landsgränsen.
Pepsi stod för halvtidsshowen medan Intel stod för drönarna som agerade backtrop till Lady Gaga. Vi pratar fyra timmar av varumärkesexponering inbakat i underhållning. Vi är alla enkla varelser trots allt – simpletons som bara vill ha lite show.