Regeringsbildningen har varit historiskt komplicerad, och läget efter är lika historiskt komplicerat.
Är du osäker på vad som händer nu? Behöver du svar på vad är januariavtalet? Läs vår Q&A

1. Varför blev det ett sådant politiskt kaos efter valet?
2. Vad gör Januariavtalet unikt?
3. Vilka frågor kan fälla regeringen?
4. Kommer regeringen att sitta kvar hela mandatperioden?
5. Vilka personer i regeringskansliet har makt – egentligen?
6. Vad händer med statsbudgeten som lades av M och KD och som beslutades av riksdagen?
7. Vilka partier gynnas och missgynnas av turbulensen efter valet och Januariavtalet?
8. Om någon fäller mittensamarbetet – vem blir det?
9. Om man vill vara med och påverka inriktningen på regeringen – vad ska man tänka på?

1. Varför blev det ett sådant politiskt kaos efter valet?

Delvis beror det på att alliansen i allmänhet och Centerpartiet i synnerhet gick till val på två löften som redan från början såg ut att vara oförenliga: att avsätta Stefan Löfven och bilda en alliansregering som inte är beroende av Sverigedemokraterna.

För att hantera en situation där alliansen – i likhet med de flesta opinionsmätningar innan valet – skulle bli mindre än de rödgröna började moderatledaren Ulf Kristersson tidigt i valrörelsen tala om att ”det största regeringsalternativet” skulle få bilda regering. Med den matematiken skulle Alliansen vara större än S+MP, förutsatt att V inte skulle släppas in i regeringen. Kristerssons uttalanden diskuterades knappt och förblev en alliansintern argumentation för att Kristersson skulle kunna kräva Löfvens avgång på valnatten.

Samtidigt har Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor under en period förflyttat sina partier till höger i förhållande till sina företrädare. Alliansens splittring i förhållningssättet till Sverigedemokraterna har blivit alltmer påtaglig.

I klassiska fördelningspolitiska frågor är Alliansen tämligen överens. Ser man däremot hur partierna placerar sig på den så kallade GAL-TAN-skalan träder en annan bild fram. Värderingskonflikten mellan nationalistiska och liberala värden har blivit viktigare inom Alliansen, viktigare än konflikten mellan den traditionella höger- och vänsterskalan.

Valresultatet 2018 var tydligt. Inget av de traditionella blocken fick egen majoritet, och det faktum att de rödgröna blev större än Alliansen omöjliggjorde en ren alliansregering utan stöd av Sverigedemokraterna eller Socialdemokraterna.

Socialdemokraterna ville som största parti inte bli ett stödparti åt en alliansregering, och Sverigedemokraterna var ett omöjligt regeringsunderlag för Centern och Liberalerna. Därav den total låsning som inledningsvis präglade eftervalsdebatten.

2. Vad gör Januariavtalet unikt?

Svensk politik har länge dominerats av två politiska block, det rödgröna och det borgerliga. Endast i undantagsfall har det funnit mittensamarbeten i riksdagen.

Senast det skedde var i mitten av 1990-talet då Socialdemokraterna samarbetade med Centerpartiet. Dessförinnan var det under Tage Erlanders andra och tredje statsministerperiod under 1950-talet som båda partierna samarbetade, när Centern hette Bondeförbundet.

Senast Socialdemokraterna och Liberalerna (tidigare Folkpartiet, men ännu tidigare Liberala Samlingspartiet) samarbetade var för exakt hundra år sedan, mellan 1917 och 1920.

Moderaterna i sin tur har bara samarbetat med Miljöpartiet i vissa frågor, som under migrationsuppgörelsen 2011.

Att Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle samarbeta med både Centern och Liberalerna har aldrig hänt och är unikt. Visserligen är det vanligt med minoritetsregeringar i Sverige, men just den här konstellationen är ovanlig för att Sverige nu styrs av en minoritetsregering där två borgerliga partier utgör regeringsunderlag för en S-MP-regering i avgörande frågor, som bland annat statsbudgeten. Det har aldrig hänt i modern svensk historia.

3. Vilka frågor kan fälla regeringen?

Två frågor är givna redan nu. De är formulerade av Vänsterpartiet i sitt ”misstroendelöfte”. Om regeringen går fram med skarpa förslag inom marknadshyror i nyproduktion och förändringar i arbetsrätten har V lovat att fälla regeringen med en misstroendebegäran. M-ledaren har sagt att han är beredd att fälla regeringen oavsett vem – eller av vilket skäl – någon uttalar misstroende mot regeringen.

Det finns en lång rad frågor som – utöver Vänsterpartiets punkter – kan bli problematiska för regeringen. Bland annat kommer reformutrymmet att vara oerhört begränsat, inte minst på grund av M-KD-budgeten som innehåller inkomstskattesänkningar på 20 miljarder kronor som inte kan ändras under 2019. Samtidigt kommer regeringen vara mån om att visa sin lojalitet till Januariavtalet och det kommer därför vara svårt att riva upp avtalet från något av de fyra partiernas håll.

4. Kommer regeringen att sitta kvar hela mandatperioden?

Inget är skrivet i sten, men den här regeringen på ett sätt ett bredare politiskt stöd i riksdagen än Stefan Löfvens första regering, i och med att samarbetet är blocköverskridande.

För att fälla regeringen kommer det att krävas att Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet enas om att göra gemensam sak.

Samtidigt är Liberalerna splittrade i frågan om överenskommelsen och stödet till en S-MP-regering. L-ledaren Jan Björklunds besked att han inte ställer upp till omval kan förändra spelplanen delvis i och med att en del av partiledarkandidaterna är kritiska till Januariavtalet. Skulle en kritiker bli partiledare kan det uppstå ett läge där Liberalerna inte längre står bakom Januariavtalet. Då uppstår en situation liknande Decemberöverenskommelsen som bland annat utlöstes av ett partiledarbyte i KD. Samtidigt är Januariavtalet inte helt beroende av Liberalernas stöd eftersom regeringen kan vinna avgörande omröstningar om inte M, KD, SD och L gör gemensam sak med V, vilket i sakfrågor inte lär ske särskilt ofta.

Samtidigt har Vänsterpartiet har uttalat ett ”misstroendelöfte” om regeringen försämrar arbetsrätten eller inför marknadshyror för nyproducerade hyresrätter. Det löftet är dock minst sagt svårt att hålla eftersom alternativet kommer vara detsamma som idag – en M-KD-regering givet att L och C hellre ser en M-ledd regering än nyval. 

I slutändan är det Vänsterpartiet som har det yttersta avgörandet om regeringen kan sitta kvar. Givet alternativet – en konservativ regering med stöd av SD – lär det sitta långt inne att hålla sitt misstroendelöfte.

Om det räcker för att regeringen ska kunna sitta hela mandatperioden är svårt att sia om.

5. Vilka personer i regeringskansliet har makt – egentligen?

Regeringskansliet är ett stort maskineri med närmare 5 000 anställda varav endast ungefär 220 är politiskt tillsatta. Bland politikerna har statsråden naturligtvis den yttersta makten, men ärendena förbereds och förhandlas mellan icke-politiska tjänstemän och politiska tjänstemän innan de blir föremål för diskussion och beslut på regeringens möten varje torsdag.

Bland de politiskt anställda är statssekreterarna oerhört viktiga eftersom de leder arbetet i den icke-politiska tjänstemannaorganisationen samtidigt som de ingår i ministrarnas staber. Inom staberna finns medarbetare med stort inflytande. En planeringschef, politiskt sakkunnig eller pressekreterare som har ministerns öra kan påverka viktiga beslut.

Det finns några särskilt inflytelserika funktioner i regeringskansliet. Statsministerns statssekreterare och samordningskansliets statssekreterare på Statsrådsberedningen har stor makt över politikens inriktning och förhandlingen mellan departementen. Finansministerns statssekreterare med ansvar för budgeten är den som förhandlar statsbudgeten. Kabinettssekreterare på UD har likaså stor makt över utrikespolitiken.

6. Vad händer med statsbudgeten som lades av M och KD och som beslutades av riksdagen?

Budgeten kommer att vara intakt fram till dess att regeringen lägger fram sin så kallade Vårproposition och Vårändringsbudget i april. När Vårändringsbudgeten beslutas i riksdagen kommer många av M-KD-besluten sannolikt att ersättas av förslag som ligger i linje med Januariavtalet.

Däremot kan inkomstskatter inte ändras under innevarande kalenderår vilket innebär att M-KD-budgetens sänkningar av inkomstskatter inte kan ändras förrän 2020. Sammantaget innebär höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt, förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer ett intäktsbortfall på nästan 20 miljarder kronor.

På så sätt är en ganska stor del av reformutrymmet för Löfven II-regeringen låst. Samtidigt innehåller Januariavtalet ytterligare skattesänkningar – bland annat borttagande av den så kallade värnskatten från 2020 vilket innebär att totala reformutrymmet de närmaste åren kommer att vara begränsat.

7. Vilka partier gynnas och missgynnas av turbulensen efter valet och Januariavtalet?

Opinionsmätningar efter Januariavtalet visar att Moderaterna har förlorat något och att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har stärkts. På lite sikt är det troligt att anta att Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna men även Kristdemokraterna kan komma att stärkas eftersom dessa partier i olika frågor kan agera som vågmästare.

Liberalerna har en svår tid framför sig. Inte nog med att partiet internt är splittrat i synen på Januariavtalet, utan också för att Liberalerna balanserar på fyraprocentspärren.

8. Om någon fäller mittensamarbetet – vem blir det?

För att fälla S-MP-regeringen kommer det att krävas att KD, M, SD och V gör gemensam sak. Även om Vänsterpartiet har gått fram med ett ”misstroendelöfte” är det högst osannolikt att partiet kommer att bidra till att fälla regeringen. Alternativet kommer nämligen vara detsamma som nu: nyval eller en konservativ regering med stöd av SD. Nyval kommer då troligen inte heller vara aktuellt då heller givet att Liberalerna inte kommer att vilja ha nyval.

Däremot kan Liberalerna komma att fälla överenskommelsen. Om partiet fortsätter att ligga kring fyraprocentspärren kan den interna kritiken inom partiet blossa upp igen. Avgående partiledare Jan Björlund riskerar att efterträdas av en L-ledare som motsätter sig Januariavtalet. Den interna splittringen i partiet riskerar att blottas ytterligare och Januariavtalet fällas om ”Kristersson-falangen” vinner. Nyval är dock inget alternativ för någon liberal, i ett parti med skral partikassa som riskerar att åka ur riksdagen.

9. Om man vill vara med och påverka inriktningen på regeringen – vad ska man tänka på?

Först och främst – tänk inte bara regering. Regeringen är en svag minoritetsregering. I frågor som handlar om hur riket och ett dess myndigheter ska styras kan regeringen påverka till viss del. Även arbetet kring hur utredningar och liknande processer ska processas spelar regeringen och regeringskansliet en viktig roll.

Men det är inte i regeringskansliet som de stora politiska diskussionerna kommer att äga rum. Aldrig tidigare har riksdagen varit viktigare än idag. Om man vill påverka regeringen är det i riksdagen man bör agera.

Eftersom partierna som står bakom Januariavtalet inte samlar någon majoritet i riksdagen kommer omröstningar i riksdagen inom Januariavtalets områden att kräva att ytterligare ett parti röstar med S, MP, C och L.

Samtidigt kommer det inte ske så ofta att förslagen inom ramen för Januariavtalet faller i riksdagen eftersom det då krävs att Vänsterpartiet gör upp med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.Däremot kommer många frågor som inte omfattas av Januariavtalet att behöva förhandlas i riksdagen och i sådana diskussioner kommer M och KD ofta ha en gemensam linje. Förutsatt att SD och V inte har en gemensam ståndpunkt kan alliansen då få ett inflytande över sådana frågor.