I USA väntas Taylor Swift kunna påverka det amerikanska presidentvalet. Kampanjgrupper i USA spenderar miljontals dollar på influencers och Joe Biden bjuder in dem till Vita huset. Influencers roll i det svenska valet 2022 diskuterades flitigt av medierna, och även fast vi inte har ett riksdagsval i år, är det dags att ta oss till vallokalerna igen för EU-valet. Och på vägen dit kommer influencers garanterat påverka de röstande mer än någonsin tidigare

Vad är en politisk influencer?

Vi har sett det förr. Partiledare bjuds in av profilen Margaux Dietz för att diskutera politik som ska resonera med unga väljare, Ulf Kristersson gör en sketch med Jonas Fagerström från humortrion JLC, och Ebba Busch spelar “jag har aldrig” med en TikTokare. 
Influencers som engagerar sig politiskt har fått ett alldeles eget namn, polfluencers, och finns i två olika typer:

• Influencern som har samarbeten som främsta inkomstkälla, men som även gör politiskt innehåll. Två exempel är Margaux Dietz och Therese Lindgren som höll i varsin politisk serie på Youtube under det svenska valåret 2022. Härtill hör även det nybildade partiet Folklistans fjärdenamn, Amilia Stapelfeldt. 
• Influencern som väljer att enbart fokusera på sakfrågorna, och som ofta har ett annat yrke i grunden. Två exempel är polisinfluencern Nadim Ghazale och lärarinfluencern Anne-Marie Körling.

Varför är politiska influencers aktuella igen?

Så varför är diskussionen om polfluencers aktuell, igen? Jo, 2024 är nämligen ett supervalår. Aldrig tidigare i historien har så många människor haft möjligheten att gå till valurnorna och rösta som i år. 76 länder har ett val inplanerat under året, vilket innebär att hela 4 miljarder människor har möjlighet att rösta.

Att polfluencers får en allt större roll inom politiken är kanske inte förvånande. I det digitala landskapet ökar konkurrensen mellan traditionella massmedier och sociala medier ständigt när det gäller att fånga publikens uppmärksamhet. Rapporter har sedan en tid tillbaka visat att den yngre generationen väljer sociala medier som Tiktok i första hand och prioriterar bort konventionella nyhetsmedier, trots dess väsentlighet i ett demokratiskt samhälle. Att politiska partier anpassar kanalerna för budskapet kan därför ses som en naturlig del av en digitaliseringsprocess, och polfluencers verkar bli en allt större aktör inom detta.

Hur ser regleringen ut?

Utöver att polfluencers använder sina kanaler för att visa upp sketcher eller leka lekar, riktas det såklart, och ofta, politisk reklam via dem. I vissa fall är denna betald. Men hur ser regleringen ut egentligen? Faktum är att reklamen kan gå under radarn – helt lagligt. En polfluencer behöver inte märka upp politiskt betalda samarbeten som reklam. Men, det verkar som att det håller på att ändras, åtminstone inom EU. EU har sedan 2021 kommit närmare en reglering av politisk reklam – något som såklart påverkar polfluencers. 

Förordningen har utarbetats mot bakgrund av oron över informationsmanipulering och utländsk inblandning i val. Den ska göra det lätt för medborgarna att känna igen politiska reklammeddelanden, förstå vem som ligger bakom dem och veta om de har fått ett riktat reklammeddelande, så att de har bättre förutsättningar att göra välgrundade val. Förordningen väntas träda i kraft innan EU-valet 6-9 juni. 

Det ska bli intressant att se hur detta supervalår utspelar sig. Resultatmässigt, men även våra kära polfluencers roll i det hela. Kommer samarbetena att öka eller kommer en ny reglering att påverka processen?

Text av Philip Atkinson, praktikant på Geelmuyden Kiese