Nyhet

mars 6, 2024

Regeringen bör avskaffa elektronikskatten 2025

Den sju år gamla punktbeskattningen är nobel i sitt syfte, men har visat sig verkningslös och haft effekten att företag, jobb och skatteintäkter flyttat utomlands. Regeringsunderlaget är praktiskt taget överens och bör skrida till verket – skrota skatten och driv frågan på EU-nivå. Det skulle göra skillnad på riktigt och kunna få folklig förankring.

Mycket av den elektronik vi köper idag innehåller miljö- och hälsovådliga flamskyddsmedel, som med föreningar av brom, klor och fosfor inte har en plats i dagens samhälle. Den 1 juni 2017 lanserades därför kemikalieskatten – i folkmun mer känd som elektronikskatten – för att få företag att minska flamskyddsmedlens förekomst i elektronik.

Syftet är gott men tillvägagångssättet är fel

Redan 2020 utvärderades skatten av Kemikalieinspektionen och Skatteverket, som konstaterade att förekomsten av brom, klor och fosfor i flamskyddsmedel inte minskat till följd av skatten. Att skatten endast omfattar svenska återförsäljare har gjort att en stor del elektronikhandeln flyttat utomlands. Uppskattningar talar om 10 procent inom vissa produktkategorier.

Ofta sker försäljningen istället hos ”svenska” webbutiker, som i själva verket är en svensk spegling från en utländsk aktör med lager utanför våra nationsgränser. Därifrån skickar de varor utan punktbeskattning med oförändrat innehåll flamskyddsmedel. Tveksamma miljöeffekter åsido är det alltså lätt för konsumenter och företag att med kreativa bolagskonstruktioner kringgå skatten.

I år beräknas att kemikalieskatten generera intäkter på knappt två miljarder till statskassan. Vad nettoeffekten av detta blir är svårt att sätta en konkret siffra på, men det talas om att försäljningen som flyttar utomlands minskar potentiella momsintäkter på cirka en miljard kronor. På detta har vi minskade arbetsgivaravgifter, bolagsskatt och allra viktigast människor i arbetslöshet. Sannolikt är skatten en förlustaffär för staten och det till ingen nytta.

Regeringsunderlaget praktiskt taget enat om slopad skatt

Under Moderaternas partistämma 2023 antogs förslaget om att slopa kemikalieskatten. Därmed anslut sig partiet till Sverigedemokraterna, som länge varit av den åsikten. Kristdemokraterna har också svängt. Liberalerna, som inom ramen för Januariavtalets gröna skatteväxling var delaktiga i att indexera upp skatten, rör på sig och vill utreda om skatten har önskad effekt. Vi har med dagens regeringsunderlag förutsättningarna på plats för ett slopande och att åter ge svenska återförsäljare förutsättningar att konkurrera på lika villkor.

Trots detta valde regeringen i budgetpropositionen för 2024 att indexera upp kemikalieskatten. Att så blev fallet har tillskrivits mantrat att en stram finanspolitik krävs för att pressa ned inflationen och att tillgängligt reformutrymme på 40 miljarder behövdes på annat håll. Den välvillige kan argumentera för att regeringen inte ens är halvvägs in i mandatperioden och under sin tid hittills behövt prioritera viktigare frågor.

Oavsett vilket bör regeringen sikta på att avskaffa kemikalieskatten i och med budgetpropositionen 2025. Med tidigare argument tror varuhandelsbranschen att en sådan åtgärd vore självfinansierad på sikt, i takt med att den försäljning som flyttat utomlands återvänder till Sverige.

Den långsiktiga lösningen finns på EU-nivå

Kritiken mot kemikalieskatten bottnar i dess försumbara miljöeffekter och att den hindrar svenska bolag från att kunna konkurrera på lika villkor på EU:s inre marknad. Det är samtidigt genom EU och lika villkor som vi kan göra skillnad på riktigt. Med 27 medlemsländer och 448 miljoner invånare är vi en av världens största ekonomier.

Oavsett om EU skulle landa i ett direktiv där varje medlemsland ska införa en punktbeskattning på varor med farliga flamskyddsmedel eller införa tullar från länder utanför regionen, skulle de stora teknikbolagen anstränga sig för att ställa om sin elektronikproduktion och intensifiera arbetet med att använda bättre alternativ. Ett EU-brett alternativ med lika konkurrensvillkor för medlemsländer är också en tanke svenskt näringsliv själva vädrat. Det fina i detta är att det inte enbart skulle påverka försäljningen av elektronik i EU. Genom stordriftsfördelar i produktionsled skulle samma produkter säljas globalt och göra miljönyttan internationell.

Den 9 juni 2024 är det val till Europaparlamentet och frågor som rör klimat och miljö står högre upp på dagordningen än i nationella val. De svenska parlamentariker som väljs in och engagerar sig i miljöfrågor bör använda denna fantastiska arena för att tillsammans med likasinnade driva frågan om en långsiktig lösning på användningen miljö- och hälsovådliga flamskyddsmedel inom hela unionen.

Först då använder vi politiska beslut för att göra skillnad på riktigt.

Text av Jacob Hugosson, konsult på Geelmuyden Kiese med inriktning på tech, medgrundare av halvledarmediet Semi14 och tidigare chefredaktör på SweClockers

FAKTA OM SKATTEN
Förenklat räknas skatten ut på varans vikt. Skatten indexeras årligen och vid den senaste indexeringen 1 januari 2024 lyftes nivåerna till 174,90 kronor per kilo hemelektronikvara, 12,02 kronor per kilo vitvara och taket till 534,53 kronor. Inklusive moms betalar konsumenter sedan årsskiftet alltså upp till 668,16 kronor i kemikalieskatt per produkt. Regelförenklingar vid årsskiftet resulterade dessutom i att full beskattning gäller fler varor än tidigare.