Nu ska fler svenska företag redovisa effekten av sina sociala och miljömässiga aktiviteter. 2023 trädde EU:s nya lagkrav på hållbarhetsrapportering i kraft, CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive.

Vi har samlat några insikter och besvarat frågor för dig som vill läsa ikapp.

EU har tidigare hänvisat till NFRD, Non Financial Reporting Directive, som varit mindre omfattande och berört cirka 11 000 företag i Europa – de nya direktiven kräver nu att upp emot 50 000 bolag måste hållbarhetsrapportera. Ambitionen med det reviderade regelverket är att öka transparensen kring de större bolagens sociala och miljörelaterade verksamheter. Företagen ska också tydligare veta vad som förväntas av dem och hur de ska gå tillväga.

Här är några saker som företag behöver veta:

1. Hållbarhet – ett mångfacetterat ord

Först och främst kommer CSRD med tydliga riktlinjer om vad som ska ingå i hållbarhetsrapporterna och vad som förväntas av företagen. Men det kan redan nu underlätta att, i ett tidigt skede, verkligen förstå innebörden av ordet hållbarhet för att vidare kunna realisera det i verksamheten. Hållbarhet är nämligen ett paraplybegrepp som står för sociala, ekologiska och finansiella aspekter. Det kan handla om allt ifrån från CO2-avtryck till korruption, samtidigt som lika stor vikt läggs vid mångfald och mänskliga rättigheter.

2. Vem ska ta ställning till CSRD?

De nya direktiven utvidgar och skärper kraven på företagen, de kommer även att inkludera fler bolag. Läs mer om detta hos Finansinspektionen. Tidigare har endast börsnoterade bolag med över 500 anställda behövt ta hänsyn till hållbarhetsrapportering, men CSRD ställer nu även krav på:

• Samtliga stora företag
• Samtliga börsnoterade företag
• Att moderföretaget i en stor koncern ska hållbarhetsrapportera för hela koncernen.

3. Förankra hållbarhetsarbetet i det strategiska arbetet
En av anledningarna till att de gamla reglerna reviderades, var att det nu ska tas mer hänsyn till EU:s taxonomi, och göra företagens rapportering mer jämförbar. Att förankra nyckeltal och KPI:er i enlighet med detta kommer göra att CSRD känns mer greppbart och förenligt med verksamhetsmål.

4. När mer exakt börjar CSRD att gälla?
Trots att reglerna officiellt trädde i kraft den 5:e januari 2023, så kommer de första företagen inte behöva förhålla sig till detta förrän under det finansiella året 2024, med rapporter kopplade till det som sedan publiceras 2025.

5. Digitalisera och sammanställ
EU kommer, i och med CSRD, att ställa krav på att hållbarhetsrapporteringen digitaliseras. Det kommer innebära en utmaning för många företag, eftersom CSRD bygger på att sammanställa en stor mängd information och data. Att jobba proaktivt med dessa processer och organisatoriskt förbereda sig kommer inte bara att effektivisera och förenkla hållbarhetsrapporteringen, utan även strategiskt ge möjlighet till optimering för att ligga i framkant inom digitalisering.

6. Ett första steg mot harmonisering

Även om arbetet initialt kan bli kostsamt och resurskrävande för företag, är ambitionen att på lång sikt harmonisera rapportarbetet och göra det mer effektivt och mindre kostsamt. Genom att EU får tillgång till större och mer kvalitativt underlag, är tanken att implementera det i lagar och beslutsprocesser som vidare ska underlätta CSRD.

Läs även:

• Från TikTok till valurnan – politiska influencers kan avgöra Supervalåret 
• Regeringen bör avskaffa elektronikskatten 2025
• Supertisdagen – 91 skillnader mellan Trump och Haley 
• Arbeta nordiskt med din pr –  ta del av våra bästa tips
• Två nya svenska partner på Geelmuyden Kiese